Tack snälla...

... Agneta, Kristian och Christian
som uppfyllde min högsta önskan och bjöd in mej till Gmail.

Vad ska jag önska mig nu?

Nu ska jag testa hörlurar

Jag struntar i att packa dom trista paketen. Dom får vänta till i morgon.
Nu ska jag tassa hem och på vägen testa tvåtusenkronorshörlurarna från Shure till ipoden.

Lite måste man ju unna sig.

Det tråkigaste

Tror ni jobbet som pryltestare är ett glamouröst lyxlirarjobb?
Ni tror fel. Inbjudningar från Bindefeldt är väldigt sällsynta.

Det absolut tråkigaste är att packa ner prylarna i sina lådor när de ska skickas tillbaka.
Alla små fåniga plasttråg som de ska ligga i har försvunnit. Det är omöjligt att skilja ut vilken sladd som hör till vilken pryl. Och när äntligen alla bitar ligger prydligt på plats. Ja, då inser jag att jag har kvar cd-skivan i datorn eller laddaren i vägguttaget. Och får packa upp allt igen.

Det tar hur lång tid som helst. Och det är alltid jag som får göra det.

Nu kör vi!

En blogg måste jag också testa. Här kan jag skriva allt det viktiga. Som att jag kände mig märkvärdig och utvald när det kom ett tjusigt kuvert från Mikael Bindefeldt. Tills jag insåg att det var inbjudan till Nokias presslunch som gått ut till nästan alla på GP.
Jag åker inte dit. Trist tillställning. I Stockholm. Vem bryr sig.